Nr 2a: Lampshopen lägger ner

Lampshopen_upphör

Hade den här bloggen istället varit en lokaltidning, så hade den kanske hetat Norra Grängesbergsgatans Allehanda eller Östra Sofielunds Dagblad eller något liknande. Dagens nummer  hade haft en stor bild på Lampshopen på förstasidan och så en fet rubrik: ”Lägger ner efter 36 år”. Inne i tidningen hade det varit en lång intervju med butiksinnehavaren, där han ger spännande återblickar på nära fyra decennier av lampförsäljning på den här gatan.

Men nu finns det ingen sådan djuplodande lokaltidning, utan bara den här ytliga gatubloggen. Ändå känner jag mig lite som en lokaltidningsreporter när jag slår mig ner i en brassestol inne på Lampshopens kontor, plockar fram mitt lilla block och ställer en massa frågor. Jag gör det av ren nyfikenhet, för att få veta mer om gatan. Dessutom känner  jag att detta är något som liksom måste göras: Om någon har haft en lampaffär i 36 år, och lägger ner den, då måste det väl ändå komma någon och ställa lite frågor? Det skulle vara konstigt annars.

Jag frågar hur det kommer sig att de etablerade sig just här, hur de tänkte och uppfattade den här gatan då 1973, och vad de trodde om framtiden. Jag vill också veta hur de upplevt förändringarna som skett på gatan och vad de tror kommer att hända framöver. Eftersom det finns en systeraffär på Regementsgatan i Slottstaden (etablerad 1976), är det även intressant att höra lite om skillnaderna; är kunderna olika, är sortimentet annorlunda?

Jag lyssnar till svaren. 36 år är en lång tid. De mekaniska verkstäderna och småindustrierna längs gatan lämnade plats åt matthandlare, bilförsäljare, krimskramsgrossister och snabbmatsvagnar. Stora invandrargrupper hittade lokaler för sina föreningar, nya affärsverksamheter och moskéer. De polska bussarna flyttade hit från Mobilia och hittade därmed polisens blinda fläck. Svartklubbarna flyttade in. Äldreboendet vid Lönngatan blev ett härbärge för hemlösa. Och så vidare. Lamshopen stod för kontinuiteten, och kunderna kom susande på Amiralsgatan och stannade till på sin väg till radhusen i Oxie. Ungefär så.

Det som står skrivet i Lampshopens bortre skyltfönster framstår plötsligt som dagens största sanning: ”Det är skillnad”, står det. Och det är precis vad det är.

Det är skillnad på då och nu. Det är skillnad på 1973 och 2009. Det är skillnad på tillgången till lediga p-platser. Det är skillnad på folks köpvanor. Det är skillnad på servicen i små specialbutiker och stora köpcentra. Det är skillnad på rättvisan. Det är skillnad på tobaksaffär och falafelvagn. Det är skillnad på Regementsgatan och Norra Grängesbergsgatan. Och det tycks vara skillnad på hur man kan prata med sina kunder om den här delen av stan: “Då, när man beskrev vägen för folk som ringde, så sa man att det var sista stora gatan innan Rosengård. Så kan man inte säga idag, man kan inte nämna Rosengård. Många kunder tänker bilbränder och blir rädda”.

Det kommer att bli mer skillnad när Lampshopen slår igen.

Rabattskylt

rabattskylt

Hhrrrhrr (harkling).

Här förbereds för ett meddelande till allmänheten. Det är mycket noggrant ordnat, och man tar god tid på sig. I den prydligt inramade blomsterrabatten har man placerat en blank stolpe i rostfritt stål. Svetsarna är polerade. På stolpen sitter en skylt som är vinklad så att det skall vara lätt att läsa. Och den har inbyggd belysning så att man skall kunna läsa meddelandet även på natten. Kanske är det bara ännu en av Lampshopens rabattskyltar, men nej, jag tror att detta handlar om något annat. Något större. NÅGON tänker säga oss någonting. Vi väntar med spänning på vad.

Nr 2a: Realappar till salu

realappar2

Lampshopen säljer inte bara lampor och fläktar. Efter en utdragen vårrea är det nu också dags att avyttra själva realapparna. Priset på dessa är satt till 20% av det pris som står på lappen. Låter det krångligt? Då finns det en liten förklarande lapp (om den också är till salu framgår dessvärre inte) under den stora i skyltfönstret. Där kan man i klartext läsa: “På alla REA-LAPPAR lämnar vi 20% RABATT på priset.” Precis, nu kan det inte misstolkas.

Jodå, är man den som hakar upp sig på särskrivningssjuka texter så får man det ändå besvärligt med läsförståelsen. Då kan man undra över den etniskt riktade rean; varför handlar just lapparna billigare? Och varför måste de förbipasserande vara tysta bara för att här finns bordsfläktar?

tystgående

Lampshopen – igen


Utanför Lampshopen står en herre och vevar in markiserna. Jag kan inte låta bli att stanna till och fråga om det där “Det är skillnad”-citatet. Han pekar genast på fönstrena till vänster och säger att man skall börja läsa där. Jag läser…
LAMPSHOPEN
HAR ALLTID LÅGA PRISER
“DET ÄR SKILLNAD”
… och märker att jag inte blir så mycket klokare, så jag frågar igen: “Du menar alltså att det är skillnad på att alltid ha låga priser och på att inte alltid ha det?”
“Just det”, säger han. “Det var bra att det blev uppmärksammat. Tack ska du ha.”

Nr 2a: Den viktiga “skillnaden”


Om man färdas på cykelbanan längs Östra Farmvägen och får grönt ljus vid Amiralsgatan, då susar man rakt över och in på Norra Grängesbergsgatan nästan utan att tänka på det. Gatan börjar här, men inte på något storlaget eller distinkt sätt. Man kan hinna en bra bit in i tron att man fortfarande befinner sig på Östra Farmvägen. Fram till Annelundskolan är det samma trista fyravåningshus med köttfärgade akvariumbalkonger – detta skamliga Malmö-signum!

Därför är det bra att Lampshopen på hörnet upplyser oss om att det faktiskt ÄR skillnad. Från deras entré lyser de kloka orden, och borde ge var och varannan förbisusande cyklist ett litet ämne att filosofera över på sin fortsatta tur. Den som hinner notera citationstecknen blir dock förbryllad. Vad menas egentligen med ”Det är skillnad”? Är de ironiska där i Lampshopen?

Snygg svamp, förresten.