Ordet åtterställer återställt


Sorry, jag har varit bortrest ett tag, men nu är jag tillbaka!
Bara för att upptäcka att allt är sig likt på Norra Grängesbergsgatan. Nja, inte riktigt allt. Lite nya skyltar har dykt upp här och där. Mer om dem framöver.
Men roligast var nästan upptäckten att Gatukontoret varit och justera den felstavade skylten på Augustenborg. Inte var det för att jag skrev om den på bloggen, väl? I såfall vill jag bara säga att ni missförstod mitt påpekande. Jag tyckte inte illa om felstavningen – jag älskade den! Hur trist blev inte skylten nu? Nej, antagligen blev kundservice istället nedringda av seniorerna i kvarteret, och till sist kände man sig tvingade att skickat någon för att rätta till pinsamheten. Troligen nattetid, i skydd av mörkret. Fascinerande att man bemödade sig med att resa en stege och pilla bort det extra t:et och sedan flytta å:et lite mer till höger. Ännu mer fascinerande att man missade att samtidigt uppdatera “Klart våren 2008” till något mera trovärdigt. Eller har ni fortfarande vår hos er?

Övergångsstället som blev kvar – del 2


Idag fick jag mail-svar från Matilda på Gatukontoret, angående min undran om det kvarglömda övergångsstället. Såhär skriver hon:

“Tack för ditt mail. Det var väldigt spännande att läsa din blogg om vårt övergångsställe.

Efter lite efterforskning angående det “kvarglömda övergångsstället” har jag ett svar på din fråga. Anledningen att övergångsstället aldrig blev bortfräst beror på att det inte är ett målat övergångsställe. Normalt sett så målar vi med en vit massa ovanpå asfalten. På din gata testades ett nytt grepp genom att fräsa ner i asfalten där de vita strecken ska vara och sedan fylla med den vita massan. På detta sätt skulle övergångsstället slitas bort långsammare. Att plocka bort ett sådan nerfräst övergångsställe är svårt och kostsamt. Vi skulle behöva fräsa bort stora ytor runt övergångsstället och sedan asfaltera om gatan igen.

När vi skyltade upp övergångsstället visste vi tyvärr inte att det var ett sådan nerfräst övergångsställe.
Hoppas du är nöjd med mitt svar annars får du gärna återkomma.”

Jag bugar och bockar. Tack Gatukontoret, för omsorgsfull efterforskning och trevligt svar! Jag visste väl att man kunde räkna med er. Vilt coolt att ni gick på den riktigt hardcore lösningen att FRÄSA ner övergångsstället här. Så här måste snacket ha gått: “Här skall vi ha en permanent lösning”, “Folk skall alltid alltid alltid kunna passera här, nomatterwhat”. Vilken beslutsamhet!
Men nu har vi hamnat i ett lite förvirrat läge, eller hur? Vi står här med ett oönskat övergångsställe, som är intatuerat i asfalten och omöjligt att få bort. Hm, frågorna kommer liksom i flock: Räknas det fortfarande som ett övergångsställe? Vågar man gå över? Får man? Jag tänker på det där om falsk säkerhet som Gatukontoret beskrev på anslaget som inte längre finns: “…risken är större att råka ut för en trafikolycka när man korsar gatan vid ett övergångsställe än på platser utan övergångsställen visar flera undersökningar. Ett övergångsställe kan ge falsk säkerhet.”
Och nu kan man inte ens ta bort dem. Hjälp!!! Kanske dax att sätta upp en Här-går-man-INTE-skylt (som på skissen ovan).