Avslutning: The Street Blog of Norra Grängesbergsgatan

Kära läsare. Vi har nått fram till slutet.

Det skulle inte pågå för evigt. Efter tre år måste jag hitta en ände på den här bloggen.  Men en gata slutar inte pågå, därför att en gata är en berättelse utan slut. Jag fick leta efter ett slut, och jag har bestämt mig för att slutet kom i maj i år, när Gatukontoret lade ny asfalt på hela gatan. Det var en så oerhört symbolisk handling, kan jag tycka. Inte politiskt eller nåt sådant, utan en handling full av poetisk laddning.

Stora maskiner bokstavligen hyvlade bort hela gatan, och spottade ner resterna i en karavan av lastbilar som körde iväg gatan till okänd dumpningsdestination. Sedan rullade andra stora maskiner in, som kavlade ut ny svart asfalt från Amiralsgatan och enda bort till vändplatsen på Augustenborg. Och de påstår att det är samma gata! Kan det bli tydligare? Det var ju omöjligt att fortsätta efter det.

Jag gick ett tag och grunnade på saken. Kan jag verkligen inte längre skriva om den här gatan? Jo, det kan jag såklart. Gator asfalteras om varje dag, det här är inget att göra så stor sak av. Fast ändå; det här blir ett perfekt slut på min street blog.

Jag hade nästan bestämt mig. En dag gick jag in för att handla något sött i en videobutik  nere på stan. Jag närmade mig kassan. Där satt flera ur personalen och snackade. Jag hade på mig min ngbg-tshirt.

– Ååååånä! ropade en ung kille bakom kassan.

Jag blev alldeles paff och replikerade:

–      Vaddå?

–      Tröjan!

–      Jaha. Vilken tycker du är coolaste gatan då?

–      Rödkullastigen.

–      Jaha…

Jag blev alldeles ställd, vet inte rikigt var Rödkullastigen ligger. Men okej…

Försökte vara kaxig tillbaka:

–      Äh, kom igen när du har en egen t-shirt, va!

–      Ska be min dotter rita en!

Gick där ifrån och tänkte: “Rödkullastigen, alltså. Lätt Malmös coolaste  – stig? Är det sant det?

– – – – – – – – – – – – – –

Tack alla ni som läst bloggen. Det var ett sant nöje att ha er här.

Och glöm nu inte att köpa boken! Handla den på adlibris, eller direkt från mig för endast 110:- (+ porto) Maila din beställning till oskar@ngbg.se.

– – – – – – – – – – – – – –

21 thoughts on “Avslutning: The Street Blog of Norra Grängesbergsgatan”

  1. Kære Oskar, det var trist nyt, men du har sikkert ret, nothing is forever (men måske Norra Grängesbergsgatan bare har skiftet ham?). Din blog var let den cooleste hele vejen igennem, tusind tak for det! Og bogen er superflot! Alt godt, CYF

  2. Tack för dessa åren Oskar!

    Vem vet, du hittar kanske en annan gata i Malmö som förtjänar lite extra uppmärksamhet i form av en streetblogg?

  3. tack snälla för bloggen.
    håller med om att asfalten leder till en omställning.
    ungefär 2 mil av “min” landsväg blev som ny och plattsvart nyligen. på något sätt saknar jag groparna, lagningarna, det välbekanta i att automatiskt hålla åt sidan där de värsta bucklorna brer ut sig över vägbanan. någonting har gått förlorat för alltid.

  4. Det känns nästan lite tomt, Oskar. Har följt bloggen sedan starten. Ser nu fram emot ditt nästa bloggämne. Att Norra Grängesbergsgatan blivit Malmös coolaste gata är nämligen din förtjänst, inte gatans. Förklaringen är din enorma förmåga att se saker som vi andra går förbi. Det är kul att se hur gatan nästan blivit trendig, misstänker att det till stor del är din förtjänst. Tack för kul läsning! Eftersom jag råkar känna till Rödkullastigen mycket väl, kan jag btw låta meddela att den verkligen inte är Malmös coolaste gata. Vill man däremot få lite Stanley Kubrick-feeling, med ångestladdad radhuslänga från sextiotalet, är ett besök att rekommendera. Men jag är övertygad om att du hade kunnat blogga fram både gapskratt och underfundigheter om den också.

  5. Stort tack!

    Grämer mig nu tiofalt jag aldrig fick tag på någon av de där läckra t-shirtarna (brun färg). Jag gissar tåget gått för gott nu?

  6. Rödkullastigen… Namnet klingade så pass bekant att jag kände mig nödsakad att googla fram var den ligger. Jomenvisst, här cyklade jag ju ofta på 80-talet. Man skulle hemifrån (Poppelgatan-trakten) till kompisarna (Anders, Tony m fl) som brukades samlas hemma hos Anders på Finlandsgatan (i närheten av Fosievägen). Rödkullastigen blev en naturlig del av cykelsträckan. Och när man sen cyklade hem så var det oftast mitt i natten.

    Nu vet jag inte vilken del av sträckan som per definition heter Rödkullastigen, men för skoj skull kan vi väl säga att det är hela sträckan från Almvik fram till Lettlandsgatan. Då har vi först ett ganska grönt höghusområde, med lekplatser och gräsmattor mot en fond av tegelklädda röda hyreskaserner a la 60-tal. Sen en halvintressant tunnel under Munkhättegatan, som kommer upp mitt mellan Munkhätteskolan och Aurahallen (där vi fö spelade badminton som fritt valt arbete). Aurahallens tegelfasad är kompakt och konkret, men än mer spännande var det att passera den minst sagt skumma parkeringsplatsen utanför Aurahallen. Cykelbanan fortsätter sen mellan Heleneholms IPs fotbollsplaner och förbi minst en annan undanskymd parkeringplats, varpå man kör längs ett ett måttligt svårforcerat staket (eller var det en gles häck? eller möjligtvis båda?) som försöker skydda ett av Malmös tveklöst mest imposanta byggnadsvek, Heleneholms kraftvärmeverk. Efter värmeverket kommer man ut på gamla banvallen, som alltså ska korsas, och där vill jag minnas att det kunde bli lite rörigt och svårdefinierat, men tanken var att man skulle komma ut på den sista lilla stumpen av cykelbanan, som leder fram till Lettlandsgatan. Och just där cykelbanan mynnar ut i den riktiga gatan, brukade det också finnas en del verkligt intressant, men sorgligt övergiven, tomtmark.

    Rödkullastigen är dock, enligt mig åtminstone, knappast Malmös coolaste gata, däremot möjligtvis en av Malmös coolare cykelbanor.

    Oskar: Ett fenomenalt stort Tack för en enormt läsvärd blogg! Har följt den med stort intresse sen de första stapplande stegen.

    What’s next?

    (Ett ställe i Malmö som jag menar skriker efter att bli dokumenterat är “Lidl-huset” i S:a Förstadsgatans södra ände. En monumental, märklig och unik plats, som jag under mina senaste malmöbesök fått allt mer respekt inför.)

  7. Det är synd att ha flyttat in här en månad efter att du lagt ner.
    Jag gillar NGBG än så länge och din skylt står iaf kvar.
    Går förbi den dagligen till kontoret…

    Och tillika hoppas du kommer tillbaka.
    Bloggar som denna gör mer än bara uttrycker sig.
    Den skapar band och känslor, samhörighet och gemenskap.

    Det är synd att se dig gå innan jag ens vet vem du är, mer än en skylt på en byggnad på en gata jag hyrt ett kontor.
    Och ändock känner jag redan, p.g.a skylten, mig som en del av något som är större än bara en gata i de mindre nogräknade delarna av Malmö.
    Tack för att du fanns och för din skylt. Den gör varje morgon lite bättre, även om morgonen var bra redan innan.

  8. Säg den lycka som varar!

    Jag har också följt denna blogg sedan starten och är en stolt ägare av din bok. Måste skriva ut alla inlägg som inte finns med i boken. Antar att du inte tänker trycka en tunnare del 2.

    Tack Oskar för alla skratt som jag har fått. Internet blir tommare efter dig nu…

  9. Tack för en blogg som länge roat mig som fd malmöbo i förskingringen.

    Hoppas boken säljer bra – och lycka till i framtiden!

  10. Jag fick tidigt tips om din blogg och har sedan dess följt den med stor glädje. Jag har verkligen uppskattat din blick för detaljer och hur du kommunicerat det till oss läsare. Snyggt jobbat! Ngbg har fått en helt annan mening för mig pga ditt fyndiga skrivande. Numera kollar jag efter saker som jag sett i din blogg när jag passerar där och det får mig på gott humör. Tack för underbar läsning och lycka till med nästa projekt.

  11. Skapade en tråd på Flashback om Norra Grängesbersgatan, efter att gatan stängts av nattetid.
    Så hittade jag din blogg, och har under lugna stunder läst den från början till slut här på jobbet på min iPhone.
    Du skriver sanslöst bra och ger Norra Grängesbergsgatan en själ och karaktär som även vi som inte bor i Malmö gör att vi förstår gatan. Dina betraktelser skapar en bra motvind till allt negativt som skrivs om NGBG. Sen skriver du bra som fan också!

    Men du lämnar oss med obesvarade frågor..
    Vad gör taxen idag? Egentligen, vad hände??
    Vad blev de för grejer i Lampshopens lokaler?
    Hur leker livet med granen på balkongen?
    Falafeling.. Har de kommit fler? Eller tog Malmö King över allt tillslut?

    Kanske får vi aldrig veta.
    Men mycket om Norra Grängesbergsgatan fick vi veta – stort tack för det!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *