Nr 9: Taxen


Ibland är Malmö en dammig porslinstax i ett gråhimmelreflekterande fönster. Den här står i det sista fönstret i Kvarteret Lyckan och blickar ut över korsningen Norra Grängesbergsgatan och Kopparbergsgatan. Den har stirrat så länge och uppmärksamt att det måste vara nåt annat den ser. Eller saknar.

Granitströssel


Detta är lastbryggan till en strösselfabrik. Här lastas strösslet för transport ut i världen. Det är mäktigt på något sätt.
Strösselfabriken är funnen, men var är strösslet? Man kan skymta de cementblandarlika rostfria maskinerna genom fönstren, men de är stilla och tomma. Reportern från lokaltidningen och jag gick runt kvarteret häromdan. Där fanns inget att se. Inget spillt strössel eller dylikt. Bara två möjliga strösselarbetare som skyggt avslutade sin rökpaus och smet in genom en ståldörr när vi passerade. In till strösslet.
Idag körde jag förbi igen, i nån fånig förhoppning om att få bevittna lastning av strössel här vid bryggan. Men den enda aktiviteten i sikte var en lastbil ifärd med att lossa ett flak gatsten. Vid närmare eftertanke en skumt likvärdig aktivitet – transport av granitströssel.

Reportageresa

Märkliga saker händer. En reporter från lokaltidningen ringde och väckte mig. Ville ses snarast. Vid “portalen”.
Det skall skrivas något om bloggen till helgen. Så vi gick en runda på Norra Grängesbergsgatan. Hamnade i källaren till nr8, hos Malmös enda Kubba-kock, som ytterst vänlig gav oss en improviserad och utdragen lektion i irakisk kokkonst. Det fanns kubba som såg ut som pannkakor, kubba som var som gröna risjärpar, runda kubba och några som både liknade och smakade som småländska kroppkakor, fast kryddigare. Sen hjälpte reportern mig att lösa strösselfabriksmysteriet. Så gjorde vi ett besök på Tyska Möbler samt följde några pilar. Intressant värre. Får se vad han skriver.


Här gick vi höger…


Här gick vi höger igen…


Här svängde vi vänster…


Och här var det tyvärr stopp.

Depådax


Det är bråda dagar för däckfirmorna på gatan. Drive in-ställena ligger tätt här, och trottarerna kantas av väntande bilar. Kenneth´s Däck tycks ha det mest organiserade kösystemet med sina små söta sifferklossar att sätta på biltaket. I bakgrunden Kenneth själv, som gör tummen upp.

Skall man kora stans mest depå-lika däckfirma så ligger Kenneth´s rätt bra till. Den enkla låga garagearkitekturen och neonfartlinjen längs med taket ger trots allt mer Formel1-känsla än hos de stora kedjorna. Och Delamsons strax bredvid känns ju bara som en glasskiosk i jämförelse.

Kissar i sängen


Någon kommenterade skarpsynt häromdagen det gamla inlägget om Möblar, och påpekade det ytterst märkliga urinerandet som förekommer på den största vepan. Här kommer en nytagen bild från annan vinkel. Att damen kissar i sängen går ju inte att ta miste på, men varför gör hon det stående?
Notera också tekniken som använts vid monteringen av väggens två banderoller. Halvtomhalvt lagerpålager i nån slags lokal collagestil.

Välkommen till Malma


Ännu en av dessa pilar som leder runt hörn.
Detta är Malmaverkens dörr mot gatan. Men nädå, den använder vi inte. Följ pilen för att komma rätt.
Malmaverken har legat här sedan industriområdet byggdes på trettiotalet. De gör inte bara förkromade kopparrör, utan också snygga vattenlås, gedigna tvättställsventiler och dylikt.

Ful frihet


Det är sällan man ser tags på övergångsställen. Det var originellt. Inte helt lättläst först, men eftersom de sprejade spretorna upprepats på flera ställen längs gatan kan man tillsist konstatera att budskapet torde vara: Ful Frihet! Undertecknat av en anonym bohem. Där ser man.